Sedan den historiska pensionsöverenskommelsen som knöt pensionen till börsen, har en stab av politiker, banker, fondbolag och inte minst ekonomijournalister i press, radio och TV, öst tips om hur vi ska placera för högsta utdelning. Över- och den högre medelklassen har gladeligen testat desamma. På samma sätt som de redan tidigare (förmodligen på betald arbetstid) skuttat mellan olika elavtal, mobilabbonemang och försäkringsbolag - har de med stor frenesi flyttat pensionskapital.
Nu är det ekonomisk kris och varningssignaler dyker upp om osäkerheten i pensionssystemet. I dagens DN (pappersversionen) tonar ekonomiredaktionens Maria Crofts under rubriken "Lugn - inget skäl att få PPM-frossa ", ned placeringarnas betydelse. Så här kan det låta:
"Att PPM-fondernas värde har rasat för de allra flesta är naturligtvis trist. Då är det trösterikt att veta att det inte har någon avgörande betydelse för livet som pensionär."
Och som slutkläm: "Hur det går på börsen har alltså ingen direkt betydelse."
Det var något nytt, ingen "avgörande betydelse" för livet som pensionär? Kanske den logiska slutsatsen vore, att om det nu saknar betydelse i stort - varför inte bryta detta beroende av en anarkistisk börs, varför inte riva upp hela pensionsöverenskommelsen mellan borgare och socialdemokrati som miljoner löntagare struntar i?
Skälet är enkelt, ekonomijournalisten vill inte kopplas samman med ekonomiska effekter av marknadsekonomins kris - men väl stoltsera med tips i goda tider.
För snart ett år sedan skrev samma Maria Crofts, i samma fråga och i samma tidning. Då var det andra tongångar med artikelrubriker som "Tusentals skäl att bry sig om pensionen" och något senare "Dags kolla pensionen - det lönar sig" . Idag beskrivs samma placeringar inte ha " någon avgörande betydelse".
Berget kallades till banken för ett år sedan. En ettrig bankman försökte ihärdigt övertyga om de numera ökända "hedgefonderna" som en garanterat riskfri placering. Karln såg mäkta förvånad ut, när Berget nekade - lika oförstående som när överfallande mobilabbonemangsförsäljare får ett NEJ på frågan "Hej - vill du tjäna pengar på att byta abbonemang?"
Berget förutspår - att så fort kurvorna pekar lite uppåt, kommer ekonomijournalisterna åter att tipsa oss om smart placering av de summor som de idag menar inte har någon "direkt betydelse" för pensionen.
Berget tillhör de 2,5 miljoner svenskar som struntar i penningplacering. Ned med det orangefärgade kuvertet i en skokartong tillsammans med all övrig pensionsinformation. Som i alla lotterier så behövs det ju en stor majoritet av förlorare för att vinnarminoriteten ska inkassera sina stålar
Inlägg
Ett lotteripensionsystem. Mmm. Istället för ett samhällsansvarssystem för alla som inte längre orkar och kan jobba längre ...
SvaraRaderaOch så håller vi ju oss upptagna med vad vi tror är våra optimala möjligheter att fixa våra liv bäst i full frihet att välja allt själva: välja bästa penningplaceringar, bästa elavtal, bästa ... mobiloperatör, skola, tandläkare, läkare ... Vi ska välja och fundera över varenda liten detalj i våra liv i jakt på att dra en bättre vinstlott än de andra (grannen, arbetskollegan, brorsan ... eller vilka är det vi försöker vinna över?) samtidigt som vi känner ständig oro över att ha valt fel, inte hinner så mycket mer än att jobba, välja och oroa oss för vår egen lilla tårtbit. Istället för att kolla tårtan i stort, eller än hellre hela menyn, att det vore bättre med någon annan maträtt för många fler.
Instämmer Maria, jag blir själv så fruktansvärt trött på alla dessa skendemokratiska val.
SvaraRaderaStefan Jonsson skrev följande i DN i september 2007 under rubriken "Välfärd under utveckling. Men frihet är att slippa välja".
"Ett samhälle där man kan lita på att den skola som finns närmast är av högsta klass, att man kan bege sig till vilken läkare som helst när man behöver, att livsmedlen i affären är ofarliga, att samhället står en bi så att man själv kan bistå andra efter förmåga. Då kunde man äntligen bli individ."
Det låter makalöst befriande.
Ja, den artikeln kommer jag ihåg. Stefan Jonsson skriver ofta väldigt intressant och klokt, som häromveckan när han skrev om "Europa är bara ett påhitt", om det nu uppmärksammade konstverket till EU-rådets byggnad i Bryssel:
SvaraRadera"NÄR FÖRFATTAREN Slavenka Drakulic skrev om debatten i Guardian häromveckan noterade hon att Cernys konstverk kittlat en gammal öststatsnerv. Många politiker förordar rakt av censur.
För till skillnad från Muhammedkarikatyrerna har "Entropa" inte väckt mångas iver för konstnärens yttrandefrihet. EU-kommissionären Margot Wallström har förvisso hävdat att EU mår väl av provokationer. Men hon är en avvikare i sammanhanget. De flesta har betonat konstnärens ansvar, att Cerny svikit ett förtroende och fört sin uppdragsgivare bakom ljuset. Slutsats? Ska alltså en tecknare som vänder udden mot muslimerna tillerkännas sin fulla yttrandefrihet och en konstnär som kränker Europa uppmanas till avbön?"