söndag 19 april 2009

Begripliga siffror


Ibland när siffror strömmar över Berget från ekonomer, ministrar, debattörer hotar en tillfällig informationschock. Då passar en lång promenad.

Vandra omkring i staden och dra in folklivet som ett livgivande syre. I köerna på Liedl och Willys lägger folk upp sina rödlappade matvaror, i bostadsområden med slitna fasader och ruffiga gångtunnlar, på parkeringar med rostfläckiga bilar, i pratet grannar emellan “Jag går back den här månaden”, "Jag är varslad från juni" - och samtidigt i centrum - självmedvetna och välklädda människor med fyllda kassar från de fina affärerna - utan en blick vandrar de stolt och kaxigt vidare, omedvetna om den andra världen.

Inte ens hemlösa existerar trots att de fina skorna nästan nuddar kartongskyltens "Skänk ett bidrag!".

Då känner Berget att att världen bakom siffrorna blir begriplig på nytt. Det är svårt att manipulera bort fattigdom trots ett koppel av heltidsanställda ekonomer, allianspolitiker, tankesmedjor, utredningsinstitut och liberala ideologer - Fattigdomen finns där hela tiden.

2 kommentarer:

  1. Har sett exakt samma sak och upplever samma sak i diskussioner med Liberaler. Det bildas bubblor i samhället. De höga herrarna lever i en bubbla isolerad från den hårda verkligheten, i den här bubblan förstärks deras falska bild av verkligheten, i bubblan skapas teorier utan verklighetsinnehåll. Falska sanningar uppstår i bubblor, där man hela tiden bekräftar varandra och alltid kan hänvisa till att man hört saker från pålitliga källor, andra bubbelfolk. De beslut de fattar i bubblan påverkar mest folk utanför bubblan, i bubblan framstår det som allt går bra, utanför faller folk ned i fattigdom. Men det är inget man märker inne i bubblan, inget man ser med egna ögon eller något som nån inne i bubblan skulle påtala.

    Såna bubblor finns överallt, de uppstår i samhällsskikt, yrkesgrupper, subkulturer och så vidare.

    Om man lever i en bubbla är svårt att veta, men vad man kan göra för att få en antydan är att se sig omkring i den värld man lever och verkar i. Är de människor man träffar varje dag väldigt lika dig i åsikter och världsuppfattning? Är de väldigt lika dig i materiell standard? Jobbar de med ganska snarlika saker?
    Svarar man Ja på dessa frågor så kanske man lever i en bubbla. Det finns mer som utmärker en bubbla givetvis, men jag har inte studerat fenomenet så särskilt ingående.

    SvaraRadera
  2. Martin, när jag kommer till en ny stad brukar jag själv roa mig med att bara promenera runt några timmar. Snabbt kan jag då se i vilka områden folk som har svårt att få ekonomin gå ihop bor och var de med makt, de som äger, de med stora förmögenheter finns. Ibland räcker det som sagt, bara med att kolla var bilarna med rostskador finns som står ute på öppna parkeringar, för att veta att klassamhället existerar.
    Sådant låtsas inte liberalen om. Liberaler irriteras alltid över hänvisningar till klass - därför att de förnekar klassamhället. De föredrar bubblan.

    SvaraRadera